Omega 30 – Klassbestämmelser & Handbok
Innehållsförteckning
(1) Tekniska data
- Motorn
- Riggning
- Skötsel av mast och rigg
- Winscharna
- Revning av storseglet
- Ytbehandling av kölen
- Sjösättning
- Trimningsförslag
(2) Klassregel
- Regelns syfte
- Relationer mellan klassförbund, Svenska seglarförbundet, tillverkare och enskilda ägare
2.2 Tillverkningscertifikat, klassbevis och segelnummer
2.3 Båtägarens skyldigheter
2.4 Kontrollmätning - Specifikation av standardbåt
3.1 Skrov och däck
3.2 Köl
3.3 Roder
3.4 Innermodul och förstärkningar
3.5 Standardinredning
3.6 Vikt och trim
3.7 Däcksutrustning
3.8 Motor och propellerinstallation
3.9 Mast och rigg
3.10 Bom
3.11 Spinnakerbom - Segel
4.1 Allmänt
4.2 Storsegel
4.3 Fock
4.4 Hårdvindsfock
4.5 Reacher (lättvindssegel)
4.6 Gemensamma bestämmelser för fockar
4.7 Spinnaker
4.8 Klassymbol, nationalitetsbeteckning och identifieringsnummer - Övrigt som gäller vid kappsegling såvida seglingsnämnd ej annat angivit
- Avvikelser från standardbåt
6.1 Allmänt
6.2 Skrov, däck, köl och roder
6.3 Inredning
6.4 Utrustning
6.5 Mast, bommar och stående rigg - Ritningsspecifikation
(3) Stadgar för Svenska Omega 30 Förbundet
Tekniska data – Omega 30
- Längd över allt: 9,4 meter
- Längd i vattenlinje: 8,0 meter
- Bredd: 3,0 meter
- Djup: 1,55 meter
- Konstruktionsvikt: 3.150 kilo
- Kölvikt: 1.130 kilo
- Motor (standard): Yanmar 1 GM
- Segelytor:
- Storsegel: 27 kvm
- Fock: 17 kvm
- Spinnaker: 65 kvm
- Reacher: 32 kvm
- Vattentank: 71 liter
- Bränsletank: 25 liter
- Septitank (ej standard): 29 liter
- Elsystem: 12 volt
- Mastlängd: 14,42 meter
- Standardgelcoat: vit obruten, t.ex. Jotun G 200
- Transporthöjd exklusive vagga: 3,25 meter
Motorn
Omega är som standard utrustad med Yanmarmotor, som är tillverkad i Japan. Till motorn hör en instruktionsbok som förklarar motorn närmare. Läs den noga innan du startar motorn första gången.
Innan motorn startas första gången är det viktigt att kontrollera att motorn sitter fast ordentligt på sin bädd samt att alla kablar och tillbehör sitter fast. Det kan ha skakat ordentligt under transporten. Kolla samtidigt att motorn och backslag har olja enligt instruktionsboken, där det även står vilka oljekvaliteter som skall användas.
I innerlagret (packboxen) skall användas växelhusolja för utombordsmotorer, kvalitet EP 90.
En ordentlig inkörning av motorn ger de bästa förutsättningarna till en lång livslängd på motorn.
Vid första starten av motorn bör du börja med att låta den köras obelastad på cirka 1.000 varv under 15–20 minuter.
Under de första 50 driftstimmarna bör man undvika att köra motorn på maxvarv eller på annat sätt överlasta den. Kör inte över 3.000 varv.
Instrumentpanelen är utrustad med varningslampor för oljetryck samt temperatur. Skulle lamporna lysa eller varningssommaren tjuta är det viktigt att direkt stänga av motorn samt undersöka felet. Hittar du inte orsaken, ta kontakt med auktoriserad verkstad.
När motorn stannas skall stoppreglaget hållas ute tills motorn helt har stannat. Ventillyftaren får inte användas för att stoppa motorn med. Obs! Det är viktigt att ej bryta strömmen från batteriet till motorn när motorn går.
Vid låga temperaturer och risk för frost måste motorns kylsystem tömmas efter varje körning.
Riggning
Innan masten hissas upp skall samtliga vassa hörn och kanter tejpas ordentligt för att skydda seglen. Glöm ej att tejpa vantspridarfästet vid masten ordentligt där det annars lätt kan uppstå en vass glipa.
När masten firas ner i båten är det viktigt att någon står under däck och passar så att inte skottet skadas under riggningen. Linda även nedre ändan på masten med trasor eller dylikt som skydd.
När masten väl sitter i sin fot kan du flytta undan båten från mastkranen — det är ingen risk att den ramlar omkull.
Fäst sedan förstag och vant löst. Övervanten skall sitta i det främre av fästena på röstjärnet.
Placera sedan den grövre av gummikuddarna i bakkant på masten. För att få den främre kudden på plats, fäst en lina på knapen vid winschen på akterkant rufftak och dra den runt masten till winschen på andra sidan rufftaket. Genom att spänna linan går det lättare att få dit den främre klossen.
Skötsel av mast och rigg
Kontrollera regelbundet att inga fall eller fastsättningar för vant och stag har utsatts för onormalt slitage. Skulle så vara fallet måste det åtgärdas.
Kontrollera även att korrosion ej har uppträtt någonstans mellan rostfritt och aluminium.
Innan masten läggs undan för vinterförvaring är det viktigt att skölja av mast och rigg ordentligt med sötvatten. Försök även att komma åt att spola ordentligt inuti masten. Under förvaringen är det viktigt att masten ligger torrt och luftigt. Linda alltså inte in den i plast eller dylikt.
För att öka skyddet på mast och rigg är det även bra att stryka på ett tunt lager paraffinolja innan masten läggs undan för vintern.
Winscharna
Winscharna på din båt är av komplicerad mekanik och kräver naturligtvis översyn och service. Vid jämna mellanrum bör du kontrollera funktionen samt höra efter eventuella missljud. 2–3 gånger per säsong skall man plocka isär dem, göra rent samt fetta in dem. Detta är speciellt viktigt om båten används i vatten där salthalten är hög.
Spola av winscharna med sötvatten med jämna mellanrum.
Före varje säsong skall du plocka isär winscharna bit för bit. Kontrollera att alla fjädrar och spärrar är hela samt fungerar ordentligt. Tvätta alla delar i fotogen samt avsluta med ett tunt lager fett. Kom ihåg att för mycket fett är lika skadligt som inget fett alls.
Använd helst det fett som winschtillverkaren rekommenderar. Se instruktionsboken som medföljer båten.
Revning av storseglet
Din Omega är utrustad så att det finns möjlighet att ta det första revet från brunn utan att behöva gå upp på däck.
Ytterligare rev tas däremot på traditionellt vis. Rev 1 fungerar med en lång lina som löper hela vägen från akterkant på seglet till ruffens framkant via öljetten i seglets mastlik. Du skall använda den längre av revlinorna till rev 1.
Linan till rev 1 går följande väg:
- Fäst linan i beslaget under bommen, så att draget när seglet är revat kommer ordentligt bakåtriktat. 10 cm akter om öljetten brukar vara lagom.
- Därefter går linan upp genom öljetten i seglets akterkant och ner i trissan i bommens akterkant.
- Linan löper genom bommen fram till masten och kommer ut på undersidan av bommen.
- Därifrån skall den gå genom ett block som sitter en bit ner på masten.
- Från blocket går linan upp till första revets öljett i storseglets förlik, varefter den går till brytblock i däcksringen och tillbaks till winschen.
Andra revet görs på samma sätt med det undantag att det går direkt från framkant bom tillbaks till winsch. Du måste alltså gå fram och kroka i revbroken i seglets öljett när du revar.
För att undvika misstag och skador vid revning bör du sätta an dirken innan du revar.
Ett bra tips är att märka alla fall och linor med tuschpenna eller dylikt, detta för att förenkla revmanövern.
Glöm inte att träna ordentligt med din familj så att alla vet hur det skall gå till i verkligheten.
Ytbehandling av kölen
Kölen på din Omega är från och med mars 1983 förzinkad. Över detta är ett lager schockprimer samt ett lager epoxiprimer. Detta ger ett mycket bra rostskydd som endast behöver strykas med vanlig bottenfärg.
OBS! Bottenfärgen på kölen får ej vara kopparbaserad.
Vill du förbättra finishen kan du göra på följande sätt:
- Mattslipa ytan med sandpapper.
- Torka av med trasa fuktad med snabbdunstande lösningsmedel.
- Spackla (använd gärna polyesterspackel).
- Måla med minst 2 lager VCTAR eller Intertar. (Följ burkens bruksanvisning.)
- Slutbehandla med bottenfärg.
Sjösättning
När båten sjösätts med kran är det viktigt att använda ok eller tillräckligt långa lyftstroppar, så att relingslisten inte skadas. Kontrollera även att stropparna går fria från propeller samt eventuell loggivare.
Kontrollera att motorns avtappningskranar är stängda samt att kylvattenkranen är öppen.
Innan motorn startas är det viktigt att läsa igenom bruksanvisningen ordentligt samt att kontrollera samtliga punkter.
Innan båten riggas är det viktigt att noggrant gå igenom masten samt kolla att alla tillbehör finns med. Kontrollera även så att alla fall löper ordentligt i masten och inte kan fastna någonstans.
Trimningsförslag till Omega 30
När masten står rakt i båten är det dags att börja spänna riggen.
Kontrollera mastens läge i sida genom att mäta med storfallet från röstjärn till röstjärn. Sätt sedan dit stag och vant för hand.
Innan du börjar spänna ordentligt är det ett bra tips att dra ordentligt i akterstaget så att masten böjer sig. Sätt sedan övervantens vantskruvar för hand. När detta är klart sätter du undervanten. Skruva vantskruvarna tills masten har en böj på ca 2 cm från lodlinjen.
Seglen
Focken är försedd med en s.k. sned clewboard i skothornet och bör skotas i hål nr 3 underifrån i normala vindstyrkor. I hårda vindar är det bra att flytta ned fästet till hål nr 2.
När det blåser över 12 m/s och du måste använda stora focken är det lämpligt att flytta ut skotpunkten till ett kastblock i relingslisten istället för att skota på selftackerskenan. Båten går därvid både snabbare och framför allt avsevärt bekvämare.
Fallet till focken skall hela tiden spännas så att rynkor och veck i seglets framkant försvinner. Detta innebär att du måste följa med och sträcka fallet när vinden ökar samt släppa när vinden minskar. Var inte rädd för att ta i — seglet håller!
Skulle focken fladdra i akterliket justerar du detta genom att dra i snörplinan i seglets akterkant och inte genom att flytta på skotpunkten.
Storseglet är sytt för att passa den mastkurva på 2 cm som vi tidigare beskrivit. Seglet skall hissas så att alla veck och rynkor försvinner. När det är gjort har man ett bra grundtrim.
Sedan gäller samma sak som med focken: följ efter med att spänna och släppa på fall och bomlik varefter vinden ändrar sig.
Storskotstravaren skall sitta mitt på skenan under segling i smult vatten. Skulle sjön bli klafsig och vinden lätta kan det löna sig att flytta upp travaren några dm i lovart.
När vinden ökar släpper du ner travaren i lä så att inte båten blir lovgirig.
Kontrollera storseglets skotning genom att kika underifrån bommen och upp på översta lattan. Denna bör vara parallell med bommen och får inte peta upp i lovart.
Omega 30 är försedd med partialrigg vilket gör att du bör använda akterstaget flitigt vid bidevindsegling. Med detta trim ändras trycket i storseglet. Principen är: ju mer det blåser, desto mer skall du dra i akterstaget och därvid böja masten. Var inte rädd för att ta i — masten håller.
Markera gärna tampen till akterstaget med en tuschpenna eller dylikt så att du enkelt kan se hur mycket akterstaget är hemtaget.
Omega 30:an har storseglet som motor och det är viktigt att du trimmar detta riktigt. Ett vanligt fel är att man har för löst i liken samt att man skotar för hårt. Detta resulterar i att båten blir lovgirig.
Ofta är det bättre att göra tvärtom: hårt i liken och löst i skotet. Att seglet fladdrar något har ingen betydelse.
—-
Klassregel
1 REGELNS SYFTE
1.1
Omega 30 är en entypsklass. Båten är konstruerad för familje- och långfärdsändamål men också för att kunna delta i ban-, distans-, och havskappseglingar.
1.2
Entypsregeln skall garantera att båtar och utrustning är så lika att kappsegling i denna klass blir ett test på besättningens seglingsskicklighet.
2 RELATIONER MELLAN KLASSFÖRBUND, SVENSKA SEGLARFÖRBUNDET, TILLVERKAREN OCH ENSKILDA ÄGARE**
2.1 Bestämmande organ och regler
2.1.1
Bestämmande organ för klassen är klassförbundet.
2.1.2
Klassregler och ändringar av dessa skall godkännas av klassförbundet och fastställas av Svenska Seglarförbundet (SSF).
2.1.3
Ändringsförslag från tillverkaren som berör nedan angivna specifikationer (avsnitt 3) skall underställas klassförbundet och SSF för godkännande innan ändringen vidtages.
2.1.4
Tillverkarens formar för skrov, däck, köl och roder skall göras från av klassförbundet godkända pluggar. Tillverkarens formar får efter färdigställandet ej ändras utan godkännande av klassförbundet.
2.1.5
Byggnadsformen skall kontrolleras i enlighet med gällande ritningar. För det färdiga skrovet ges tolerans för smärre tillverkningsfel och formändringar på grund av ålder. Avsiktliga variationer inom dessa toleranser är inte tillåtna.
2.1.6
Klassförbundet kan beordra kontrollmätning av skrov, däck, köl och roder.
2.1.7
Tolkning av dessa regler skall göras av SSF efter rådgörande med klassförbundet.
2.2 Tillverkningscertifikat, klassbevis och segelnummer
2.2.1
Båt som uppfyller kraven i dessa klassregler enligt avsnitt 3 – Specifikation av standardbåt – erhålles från tillverkaren tillverkningscertifikat samt klassregel. För att erhålla klassbevis skall ägaren skriva under certifikatet att han vad gäller båten, dess segel, utrustning och inredning skall följa klassregeln. Därefter skall den översändes till klassförbundet som har att utfärda klassbevis. Någon individuell mätning av båt sker således normalt ej.
2.2.2
För båt som genomgått omfattande reparation skall ommätning för kontroll av överensstämmelse med klassregel genomföras av en av SSF godkänd mätman.
2.2.3
Båtens segelnummer erhålles från tillverkaren.
2.3 Båtägarens skyldigheter
2.3.1
Ägaren skall förvissa sig om att principen om enhetlig konstruktion inte frångåtts och ej gör något som kan föranleda att denna princip frångås.
2.3.2
Båt får inte segla i entypsklass utan giltigt klassbevis, utställt i ägarens namn.
2.3.3
Ägarbyte gör klassbeviset ogiltigt. Klassförbundet kan utfärda det nya klassbeviset utan mätning av båten under förutsättning av försäkran i enlighet med punkt 2.2.1.
2.4 Kontrollmätning
2.4.1
Ägare till båtar med klassbevis är skyldiga att när som helst låta båten kontrollmätas enligt klassförbundets eller kappseglingsnämndens bestämmande.
3 SPECIFIKATION AV STANDARDBÅT
3.1 Skrov och däck
3.1.1
Skrov och däck skall tillverkas av GRP.
3.2 Köl
3.2.1
Barlastkölen skall vara av gjutjärn och bultad till skrovet. Vikten skall vara 1.330 kg ± 15 kg. Tillverkning enligt ritningsspecifikation.
3.3 Roder
3.3.1
Roder skall tillverkas enligt ritningsspecifikation.
3.4 Innermodul och förstärkningar
3.4.1
Innermodul och förstärkningar skall tillverkas och monteras enligt ritningsspecifikation.
3.5 Standardinredning
3.5.1
Till båten levererad standardinredning skall vara monterad i överensstämmelse med ritningsspecifikation och anvisningar från tillverkaren.
3.6 Vikt och trim
3.6.1
Sammansatt skrov, däck, innermodul, träskott och förstärkningar enligt 3.1–3.5 skall väga 1.210 kg ± 70 kg.
3.6.2
Standardmonterad båt med motor och inredning komplett skall väga minimum 3.250 kg komplett segelklar.
3.6.3
Standardutrustad båt skall vid kappseglingstrim, dvs båt med i denna regel föreskriven utrustning och med tomma tankar, ha följande flytläge:
- Fribord i stäven max 1.075 mm (taget från skrovets främsta punkt till vattenytan).
- Fribord i aktern max 90 mm (taget från skrovets aktersta punkt till vattenytan).
3.7 Däcksutrustning
3.7.1
Däcksutrustning i standard skall vara dimensionerad och monterad i överensstämmelse med ritningar om ej annat angives i klassbestämmelserna.
3.8 Motor och propellerinstallation
3.8.1
Motorns placering och arrangemang med genomgående propelleraxel framgår av ritningsspecifikation. Motorns tjänstevikt skall vara minst 70 kilo. Tyngre motor än standard är tillåten. Båten är standardutrustad med en foldingpropeller med diameter på 38 cm. Endast propeller med större strömningsmotstånd än denna får ersätta standardpropellern.
3.9 Mast och rigg
3.9.1
Masten är genomgående och mastfoten skall vara placerad på därför avsedd balk i båtens centrumlinje. Mastgenomföring på däck skall vara av standardtyp. Inget på däcket eller i båtens inredning får ändras från standardutförandet i avsikt att påverka mastens läge eller trim.
3.9.2
Förstaget skall möta däck (J-mått) max 3.500 mm för om framkant mast i dess aktersta läge i däcksringen. Förstaget skall monteras i därför avsedd recess i däck och fästas i fäste av standardmodell.
3.9.3
Masten skall vara av lättmetall med minsta sektionsvikt 3,4 kg per meter. Mastens tvärsnitt skall vara lika i mastens hela längd och ha minst följande dimensioner: Längd 155 mm, bredd 104 mm. Endast standardmast är tillåten.
3.9.4
Masten får icke vara permanent böjd.
3.9.5
Spridare, infästningar, stående och löpande rigg samt beslag på masten skall vara dimensionerade och placerade enligt ritningarna. Stående riggen skall tillverkas av 19-trådig rostfri vajer och skall ha följande dimensioner: Toppvant 6 mm, undervant 6 mm, förstag 6 mm och akterstag 4 mm.
3.9.6
Beläggning på masten som påverkar avlösning, minskar eller ökar friktionen är ej tillåten. Masten får ej heller ändras från standardutförandet varken beträffande infästningar eller utförande.
3.9.7
Masten skall förses med två band som har mot masten kontrasterande färg. Banden skall ha en bredd ej understigande 20 mm. Det undre med sin överkant 1.100 ± 10 mm ovan däck vid mastringen, det övre med sin underkant högst 11.500 mm över överkant på det undre bandet.
3.9.8
Spinnakerbommen får hissas högst 2.700 mm ovan däck.
3.10 Bommen
3.10.1
Bommen skall vara av lättmetall med permanent bomlik samt vara av standarstyp.
3.10.2
Bommen får ej vara permanent böjd.
3.10.3
Bommen skall vara försedd med ett band som har mot bommen kontrasterande färg. Bandet skall ha en bredd av minst 20 mm med sin förkant högst 4.150 mm från akterkant mast.
3.11 Spinnakerbom
3.11.1
Spinnakerbommens längd mäts uppsatt i sitt fäste på masten, riktad rakt föröver utdragen i sitt yttersta läge från centrumlinjen vid förkant mast till spinnakerbommens yttersta punkt. Längden får inte överstiga 3.500 mm.
4 SEGEL
4.1 Allmänt
4.1.1
Där inget annat angives gäller IYRU:s regler och instruktioner för segel och segelmätning.
4.1.2
Förstärkningen enligt IYRU:s bestämmelser, dvs storlek + 3 % av förlikslängd (stående lik på spinnaker). Avvikelse från IYRU: radien mäts från seglets aktersta kant där perpendikel skär denna. För fock räknas perpendikelns skärning med clewboards yttre kant.
4.1.3
Storsegel, fock, hårdvindsfock samt spinnaker skall tillverkas i vävd duk (mylar eller dylikt är ej tillåtet).
4.1.4
Seglen skall vara kontrollmätta och stämplade av en av klassförbundet eller SSF godkänd mätman.
4.1.5
Endast segelställ bestående av ett storsegel, en spinnaker, en fock, en hårdvindsfock och ett lättvindssegel (reacher) får finnas ombord under kappsegling. Vid längre distans eller vid havskappsegling får enligt klassförbundets bestämmande medföras stormfock enligt IOR och reservspinnaker. Detta skall anges i inbjudan till sådan kappsegling.
4.1.6
Endast ett segelställ får uppvisas för mätning och användas vid tävling bestående av fler delseglingar – en serie – och inga andra segel får användas vid tävlingen såvida seglingsnämnden eller tävlingskommiten ej uttryckligen medger detta.
4.2 Storsegel
4.2.1
Dukvikten i storseglet skall vara minst 310 g (7,25).
4.2.2
Längd på mastlik och bomlik mätes ej. Likens sträckning begränsas av band på mast och bom enligt punkt 3.9.7 och punkt 3.10.4.
4.2.3
Avståndet mellan akterlikets mittpunkt och närmaste punkt på mastliket skall vara högst 2.500 mm. Måttet skall tas till framkant likrep.
4.2.4
Akterliket skall följa en jämn kurva. Konkavitet vid mätstation skall överbryggas. Toppskäddans förstyvning får vara högst 135 mm. Dess yttersta punkt skall ej vara mer än 150 mm från framkant likrep.
4.2.5
Storseglets topp definieras enligt ritning.
4.2.6
Akterlikets mittpunkt erhålles genom att vika topp mot skothorn.
4.2.7
Akterlikets längd från topp till skothorn skall vara högst 12.150 mm.
4.2.8
Det skall vara 4 lattor i storseglet. Dessa skall dela akterliket i fem delar, vardera med en längd av 2.420 mm ± 100 mm. De tre undre lattornas längd skall vara högst 930 mm och den övre lattan skall vara högst 700 mm lång.
4.2.9
Storseglet skall vara försett med minst två rev. Det undre revet skall ha båda hornen minst 1.500 mm lodrätt ovanför bomliket och det övre revet skall ha båda hornen minst 3.000 mm lodrätt ovanför bomliket.
4.2.10
I masliket skall användas travare som finns tillgängliga i handeln.
4.2.11
Cunninghamhål samt trimrev är tillåtna.
4.2.12
Fönster i storseglet är ej tillåtet.
4.2.13
Lösfotat storsegel är ej tillåtet.
4.2.14
Förstärkningar se punkt 4.1.2.
4.3 Fock
4.3.1
Dukvikten skall vara minst 310 g (7,25 oz).
4.3.2
Focken skall skotas i självslåendeskenan eller i [……….???] följande dimensioner:
- Förlik (T) högst 11.000 mm
- akterlik (AL) högst 10.150 mm
- underlik (UL) högst 3.300 mm.
- Avståndet mellan seglets högsta punkt och underlikets mittpunkt får ej överstiga 10.850 mm.
- Seglets bredd mätt vinkelrätt mot förliket på ett avstånd av 100 mm från seglets högsta punkt mätt utmed stagliket får ej överstiga 100 mm. Definieras på ritning.
- Avståndet mellan akterlikets mittpunkt (mätes 5.500 mm från seglets högsta punkt) och närmaste punkt på förliket skall vara högst 1.500 mm.
- Skothornet får ha en förstyvning, clewboard, med största längd av 300 mm och största bredd av 60 mm.
- Skotning sker i så fall från clewboarden.
4.3.3
Akterliket skall utgöra en jämn kurva. Konkavitet vid mätstation skall överbryggas.
4.3.4
Focken får ha tre lattor med största längd av 300 mm. Lattorna skall dela akterliket i lika delar med tillåten avvikelse på 100 mm.
4.3.5
Vajer på högst 4 mm är tillåten i förliket.
4.3.6
Rev och cunningham är icke tillåtna.
4.3.7
Förstärkningar se punkt 4.1.2.
4.4 Hårdvindsfock
4.4.1
Hårdvindsfocken skall skotas som focken och ha följande dimensioner:
- Förlik (T) högst 8.100 mm
- Akterlik (AL) högst 7.000 mm
- underlik (UL) högst 2.800 mm.
- Clewboard är ej tillåten.
4.4.2
Dukvikten skall vara minst 310 g (7,25 oz).
4.4.3
Hårdvindsfocken får ha två lattor med största längd på 250 mm. Lattorna skall dela akterliket i lika delar med avvikelse av högst 100 mm.
4.4.4
Det är tillåtet att ha vajerlik i förliket. Diameter 4 mm.
4.4.5
Förstärkningar se punkt 4.1.2.
4.5 Reacher (lättvindssegel)
4.5.1
Dukvikten skall vara högst 107 g (2,5 oz). Seglet får sys i valfri duk.
4.5.2
Reachern skall skotas i block i relingslisten och ha följande dimensioner:
- Förlik (T) högst 11.000 mm
- akterlik (AL) högst 10.000 mm
- perpendikel (LP) högst 5.750 mm
- Längsta mått mellan mittpunkt förlik och mittpunkt underlik är 5.500 mm
- Detta mått får ej överstiga 55 % av akterliket.
4.5.3
Förstärkningar se punkt 4.1.2.
4.6 Gemensamma bestämmelser för fockar
4.6.1
Fock skall sättas på förstag med normala metallhakar eller liknande i plastmaterial.
4.6.2
Focklik får alltså ej omsluta förstaget.
4.6.3
Förstagsprofil är ej tillåten.
4.7 Spinnaker
4.7.1
Dukvikten skall vara minst 32 g (0,75 oz).
4.7.2
Spinnakern skall ha följande dimensioner:
- Stående lik (SL) högst 11.000 mm, minst 10.850 mm
- Bredd (SMW) högst 7.000 mm
- Bredd vid halva SL minst 6.800 mm
- Bredd i underlik (SF) högst 6.300 mm
4.7.3
Mätinstruktion: Spinnakerns bredd mätes med seglet vikt efter en linje från halva underliket till toppen. Breddmåtten skall kontrolleras från skothorn till halva SL.
4.7.4
Förstärkningar se punkt 4.1.2.
4.8 Klassymbol, nationalitetsbeteckning och identifieringsnummer
4.8.1
Klassymbolen, ett blått märke med siffrorna 30 i svart (se ritning), skall placeras mellan första och andra lattan i storseglet.
4.8.2
Nationalitetsbokstäver och siffror skall placeras enligt IYRU:s bestämmelser.
5 Övrigt som gäller vid kappsegling (såvida seglingsnämnd ej annat angivit)
5.1
Båten skall seglas av högst fyra besättningsmedlemmar och ha det antal besättningsmedlemmar hela serien av seglingar som serien påbörjats med. Vid längre distans eller havskappseglingar får enligt klassförbundets bestämmande antalet besättningsmedlemmar utökas till 5. Detta skall anges i inbjudan till sådan kappsegling. Dispens för utökat antal besättningsmedlemmar kan även ges till rena familjebesättningar. Endast vid exceptionella fall och oförutsedda omständigheter såsom sjukdom, skada eller liknande kan seglingsnämnden tillåta att besättningsmedlem får stanna iland.
5.2
Ankare om minst 10 kg samt 40 meter ankarlina med minst 10 mm diameter skall medföras ombord.
6 Avvikelse från standardbåt
6.1 Allmänt
6.1.1
Ingenting på standardbåten såsom den levereras från fabrik får ändras, modifieras, flyttas, tas bort eller läggas till förutom de i regeln angivna punkterna. Härmed avses ej delar av standardbåt eller utrustning som skadats, förslitits eller av någon annan anledning måste bytas. Sådana delar eller utrustning skall vara av samma utförande, dimensioner, vikter och funktion som de delar eller den utrustning de ersätter. Vid omfattande reparationer måste båt kontrolleras av godkänd mätman.
6.1.2
För tydlighetens skull noteras i regeln vissa icke tillåtna avvikelser från standardbåtens utförande. Då det ej är möjligt att förutse varje tänkbar förändring som i framtiden kan tänkas vidtagas på båt, utrustning, rigg och segel, skall den som önskar vidtaga förändringar om den inte noteras som tillåten i denna regel utgå från att förändringen är otillåten. Innan en eventuell sådan förändring görs skall därför klassorganisationen ge sitt godkännande. Därvid skall bedömas om den önskade ändringen överensstämmer med entypsregelns intentioner.
6.2 Skrov, däck, köl och roder
Extra genomföringar får göras i skrovet. De flänsar på självlänsar och dylikt som är monterade som standard på skrovets utsida får ej bearbetas. Spackling är tillåten såvida den ej begränsar hålets öppning. Endast sådan slipning, spackling och målning av skrov, köl och roder är tillåten som görs med avsikt att förbättra ytfinish och förhindra beväxning. Ursprunglig form, vikt och dimensioner får därmed ej ändras. Målning av däck, pålimning av matta eller teakdäck är tillåtet.
6.3 Inredningsdetaljer
Om inredningsdetaljer utöver de i standardbåten tillförs och dessa måste fästas i skrov, däck eller inredning, får dessa infästningar göras med avsikt att få en hållfast montering. Förstärkningar eller andra anordningar för att styva upp skrov, däck eller inredning är ej tillåtna.
6.4 Utrustning
6.4.1
För skotning av fockar får endast användas därför avsedd skena eller block på relingslisten.
6.4.2
Storskotskena, dess travare och justering får utbytas. Utformning och placering är fri.
6.4.3
Placering och typ av block, knapar, stopper och dylikt är fritt.
6.4.4
Längd på roderkult samt roderkultsförlängare är fritt.
6.4.5
Två winschar utöver standard är tillåtna. Placering är fri.
6.4.6
Säkerhetsutrustning skall finnas i omfattning och placeras enligt de bestämmelser som gäller för aktuell kappsegling.
6.4.7
Följande instrument är tillåtna: Vindindikator, ekolod, fartmätare/logg, radiomottagare med pejlkompass, kompass. Dessa hjälpmedel får ej kopplas ihop med varandra. Om något annat instrument finns i båten måste det förseglas under kappsegling.
6.4.8
Ytterligare ett 12 volts batteri av samma storlek som standard får monteras ombord.
6.5 Mast, bommar och stående rigg
Endast standardutrustning är tillåten.
6.5.1
Förstagsprofil, backstag, krumhämmare och dylikt är ej tillåtna.
6.5.2
Hydrauliska och pneumatiska hjälpmedel för att sätta an eller böja riggen är icke tillåtna. Utformning av kicktalja och akterstagssträckare är i övrigt fri.
6.5.3
Reservspinnakerbom får medföras ombord. Dirk får bortmonteras.
7 Ritningsspecifikation
- Skrov: Linjeritning 301, 311
- Däck: 304, 314
- Köl: 312
- Roder: 313
- Inredning: 303, 304, 305, 310, 311, 315
- Segelplan, rigg: 308
Specifikationen omfattar två versioner av Omega 30.
Stadgar för Svenska Omega 30 Förbundet
Kap 1. Allmänna bestämmelser
Paragraf 1
Svenska Omega 30 Förbundet företräder Trettiofotarklassen vilken antagits av Svenska Seglarförbundet.
Paragraf 2
Svenska Omega 30 Förbundet, bildat i februari 1983, har till ändamål att:
a) verka för kappsegling i klassen under strikta entypsregler.
b) planera klassens kappseglingsprogram.
c) bevaka och tillvarataga klassens intressen gentemot tillverkare och SSF.
d) leda klassens tekniska utveckling.
e) genom informations-, utbildnings- och sociala insatser stärka och utveckla klassen.
f) svara för klassens administration.
g) representera klassen i motsvarande internationella förbund.
Paragraf 3
Svenska Omega 30 Förbundet består av personer vilka i behörig ordning vunnit medlemskap i förbundet.
Paragraf 4
Ansökan om medlemskap göres skriftligen till styrelsen och erhålles efter prövning och godkännande.
Paragraf 5
Uträde ur Svenska Omega 30 Förbundet erhålles efter skriftlig framställan till styrelsen eller genom uteslutning.
Paragraf 6
Medlem som ej inbetalt sina avgifter enligt årsmötets beslut, må efter styrelsens prövning uteslutas.
Medlem som genom sitt uppträdande skadar förbundets anseende eller bryter mot dess stadgar, må av styrelsen uteslutas.
Fråga om uteslutning av medlem får icke företagas till avgörande förrän medlemmen i fråga beretts tillfälle att inom viss, av styrelsen, angiven tid (minst 14 dagar) avgiva yttrande i ärendet.
Beslut om uteslutning skall med angivande av orsak delgivas vederbörande medlem medelst rekommenderad skrivelse med mottagarbevis.
Medlem som uteslutits äger rätt att inom 14 dagar efter delgivningen överklaga beslutet genom skriftligt besvär medelst rekommenderat brev.
Överklagat beslut skall behandlas på ordinarie årsmöte eller extra årsmöte där beslut fattas slutgiltigt.
Paragraf 7
Medlem skall erlägga årlig avgift enligt beslut av årsmötet.
Paragraf 8
Ordinarie årsmöte är Svenska Omega 30 Förbundets högsta beslutande organ.
Extra årsmöte är Svenska Omega 30 Förbundets beslutande organ i frågor som föranlett dess inkallande.
Förbundstyrelsen är Svenska Omega 30 Förbundets beslutande organ då ordinarie årsmöte eller extra årsmöte inte är samlat.
Paragraf 9
Svenska Omega 30 Förbundet verksamhets- och räkenskapsår omfattar tiden 1 november – 31 oktober.
Paragraf 10
Förbundets verksamhet revideras av två revisorer valda av årsmötet.
Efter verkställd revision skall revisorerna till styrelsen överlämna revisionsberättelse senast 10 dagar före ordinarie årsmöte.
Paragraf 11
Med undantag för beslut beträffande stadgeändring beslutas i sakfrågor genom absolut majoritet.
För ändring av dessa stadgar erfordras att vid ordinarie årsmöte minst 2/3 av närvarande röstberättigade medlemmar bifaller beslutet.
Beslutad ändring av stadgan skall meddelas Svenska Seglarförbundet.
Paragraf 12
Vid upplösning av Svenska Omega 30 Förbundet skall dess tillgångar överföras till Svenska Seglarförbundet.
Upplösning av Svenska Omega 30 Förbundet erfordrar att vid årsmötet minst 2/3 av närvarande röstberättigade medlemmar bifaller beslutet, samt att frågan om upplösning varit kungjord i kallelse till mötet.
Kap 2. Årsmöte
Paragraf 13
Ordinarie årsmöte hålles under november eller december på tid och plats som meddelas av styrelsen.
Styrelsen kallar till ordinarie årsmöte genom skriftligt meddelande till medlemmarna och Svenska Seglarförbundet senast 21 dagar före mötet, innehållande förslag till dagordning, verksamhets- och förvaltningsberättelser, eventuella kommentarer, styrelsens egna ärenden samt valberedningsförslag.
Paragraf 14
Styrelsen äger inkalla extra årsmöte när så erfordras.
Det åligger styrelsen att inkalla extra årsmöte om minst 25 medlemmar framställer begäran därom.
Extra årsmöte äger besluta om frågor som föranlett dess inkallande.
Paragraf 15
Yttrande- och förslagsrätt på årsmöte tillkommer i samtliga frågor röstberättigad medlem, revisorer samt representanter från Svenska Seglarförbundet.
Paragraf 16
Rösträtt tillkommer enskild medlem.
Röstning genom fullmakt får äga rum, dock får medlem ej representera mer än 5 röster.
Paragraf 17
Medlem som önskar få fråga behandlad av årsmötet skall senast 35 dagar före årsmötet tillställa styrelsen motion i ärendet.
Det åvilar styrelsen att avge yttrande till årsmötet över inlämnad motion.
Paragraf 18
Vid årsmötet skall följande frågor tas upp till behandling:
a) årsmötets öppnande
b) upprop samt justering av protokoll
c) val av en justeringsman att jämte ordförande justera årsmötets protokoll samt val av två rösträknare
d) fråga om årsmötets behöriga utlysande
e) val av mötesordförande samt mötessekreterare
f) styrelsens verksamhets- och förvaltningsrapport
g) revisionsberättelse
h) fråga om ansvarsfrihet för styrelsen
i) val av ordförande samt tre ledamöter enligt paragraf 19
j) val av två revisorer samt två revisorssuppleanter
k) val av tre ledamöter i valnämnd
l) behandling av motioner
m) övriga ärenden vilka styrelsen vill bringa under årsmötets beslut
n) fastställande av utgifts- och inkomststat samt årsavgift för kommande verksamhetsår
o) övriga frågor
p) mötets avslutande
Kap 3. Förbundsstyrelse
Paragraf 19
Styrelsen skall bestå av ordförande samt sex ledamöter.
Klasstränare kan adjungeras av styrelsen.
Ordförande väljes på ett år. Övriga ledamöter väljes på två år, varav tre väljes udda respektive jämna år.
Paragraf 20
Styrelsen sammanträder på kallelse av ordförande och är beslutsmässig då minst två ledamöter är närvarande och om beslutet är ense.
Röstning genom fullmakt får icke äga rum.
Paragraf 21
Styrelsen äger inom sig att utse arbetsutskott bestående av högst två ledamöter.
Arbetsutskottet sammanträder på kallelse av ordföranden och är beslutsmässigt då samtliga ledamöter är närvarande.
Paragraf 22
Styrelsen är gemensamt ansvarig för förvaltningen av förbundets tillgångar.
Det åligger, med den begränsning som följer av särskilda bestämmelser i dessa stadgar, att verka för att fullfölja förbundets mål enligt paragraf 2 och att från tid till annan överenskomma med Svenska Seglarförbundet om lämplig ansvarsfördelning mellan Svenska Seglarförbundet och Svenska Omega 30 Förbundet.
Styrelsen fördelar arbetsuppgifterna inom sig.
Kap 4. Valnämnd
Paragraf 23
Styrelsen äger rätt att tillsätta kommittéer och arbetsgrupper när så erfordras.
Paragraf 24
Årsmötet tillsätter genom val en valnämnd, bestående av ordförande och två ledamöter.
För uppdrag inom valnämnden är ledamot av styrelsen samt revisor med suppleant ej valbar.
Paragraf 25
Valnämnden åligger att upprätta förslag på kandidater till styrelse enligt paragraf 19, revisorer och revisorssuppleanter enligt paragraferna 10 och 18.
Det åligger valnämnden tillika att senast 35 dagar före ordinarie årsmöte till styrelsen inkomma med för årsmötet ställda förslag.
Kap 5. Regioner
Paragraf 26
Den lokala/regionala verksamheten inom Svenska Omega 30 Förbundet organiseras i regioner.
Avgränsningen mellan dessa regioner bestäms av förbundstyrelsen.
Regionerna kan vara förbundssällskap inom SSF.
Regionens verksamhet omfattar samtliga förbundsmedlemmar inom det geografiskt avgränsade området.
Paragraf 27
Regionernas ändamål är att:
a) planera klassens kappseglingsprogram
b) genomföra utbildning
c) utgöra länk mellan medlemmar och förbundsstyrelsen
d) i övrigt svara för frågor inom klassen av lokal och regional karaktär
Paragraf 28
Regionens verksamhet leds av en styrelse.
Styrelsens storlek och eventuella kommittéer beslutas om i regionen.
I övrigt skall inom förbundet gemensam policy beträffande stadgar, ekonomi, namn och symboler gälla.